Kaffeskolan del 9

Kaffeskolan del 9

CYKELCAFÉ

Text och research: Kalle Lööw, Cykelcafé Le Mond

 

DEL 9. Cykelcafé


Nu är det dags att knyta ihop säcken i denna kaffeskola och fokusera på caféer med cykelinriktning. När vi startade Cykelcafé Le Mond i mars 2014 fanns redan Bianchi Café & Cycles i sin gamla form på Norrlandsgatan 20. Bianchi öppnade sin konceptbutik med café hösten 2010 och flyttade 2017 längre ner på gatan. Jag sökte faktiskt tjänsten som ansvarig på Bianchi i samband med att de skulle öppna men fick aldrig någon respons. Ett halvår efter öppning var jag där och inhandlade en Sempre av självaste Salvatore Grimaldi som också fixade in oss på en guidad tur i Trevigliofabriken utanför Bergamo och vi fick även åka med sponsorbussen under några Giroetapper.

Trots att Bianchi redan funnits i några år när vi slog upp portarna var Le Mond en hyfsat stor nyhet i cykelsverige, med en knökad invigning och mängder av cykelgrupperingar som bokade sina kvälls- och helgevent hos oss. Och det var såklart en bekräftelse, att vi trots minimala resurser och att Le Mond bara var vår bisyssla, kunde möta cyklisternas behov lika bra eller kanske bättre än vad stora Bianchi gjorde. Men det var inte fråga om någon revansch, snarare vanlig tävlingsmentalitet. Jag och mitt ex cyklade fortfarande runt på våra Bianchicyklar och var nöjda med det.

Ett halvår efter Le Mond öppnade cykeldepån Bonne Mecanique, bara cirka 400 meter bort. Jag var inte sen att knalla över till dem och gratulera. Magnus och Åke muttrade att de haft idén länge och att det var typiskt att Le Mond hann öppna precis före. Men sedan dess har vi varit vänner och skickat kunder mellan verksamheterna. Under en period diskuterade vi även en sammanslagning eftersom de inte var så haj på kaffe och jag knappt kan byta en kedja..

Året efter öppnade Musette i Malmö, en cykelbutik och verkstad med liten cafédel. Det gjordes ett försök till butik med café i Uppsala under 2016 som jag inte riktigt vet hur det gick med och det senaste jag vet om cykelcaféer i Sverige är att klädmärket Sigr har powerat en tapasbar i Umeå och skapat ”The first Nordic bike restaurant in the world”, vad nu det betyder.

I alla fall, nu har jag name-droppat en rad helt olika verksamheter, Le Mond som mest är ett café, Bon Meq som mest är en verkstad, Bianchi som mest är konceptbutik (och fine-dining) och Sigrs tapasbar som är restaurang med klädbutik. Kan alla dessa räknas som cykelcaféer? Ja, verkligen. Även om verksamheterna ser olika ut så finns det ett genuint intresse att stärka cykelkultur och cykelcommunityn. Verksamheterna fungerar som mötesplatser för likasinnade där nya relationer, samarbeten och idéer kan skapas. Det ordnas coffee-rides, resor, events och what not, allt med cykelanknytning. Otroligt egentligen att det finns minst sju dedikerade cykelcaféer i Sverige, som inte direkt kan räknas som en cykelnation. Än.

Sedan finns det mängder med vanliga caféer som välkomnar cyklister, t.ex. Drömkåken utanför Norrtälje. Jag minns att en cykelblaska skrev glatt på Instagram att Drömkåken erbjuder gratis kaffe till cyklister och ett önskemål om att fler cykelfik borde göra det. Och jag var redo att ställa upp på det (om blaskan kunde erbjuda gratis tidning till alla cyklister). 

Ett annat ställe är exempelvis Bullandö glassfabrik, som i sociala medier diskuterats vara det bästa cykelcaféet i Stockholm. Eftersom glassfabriken inte ens ligger i Stockholm kände jag mig en smula kränkt. Och de har inte ens öppet året runt. Men jaja, vissa saker får man helt enkelt bara tugga i sig!

Cykelcaféer internationellt

Vilket som är det första riktiga cykelcaféet är jag inte helt säker på men på Café Racer i Melbourne har varit en samlingsplats för cyklister sedan millenniumskiftet. Café Racer var inledningsvis ett café för motorcyklister, men när ägaren kraschade sin Ducati och började cykla istället, tog cyklisterna över. Caféet finns än idag om än med andra ägare.

När vi gjorde vår research under hösten 2013 fanns det bara ett 10-tal cykelcaféer att hitta på nätet. Vi åkte till London och besökte en handfull, bl.a. Lock-7 (2007), CycleLab Juice Bar (2010), Look Mom No Hands (2010) och Rapha (2012). Vid den tidpunkten hade cykelcaféerna hyfsad koll på varandra, besökte jag Mesterknecht i Amsterdam visste de vilka vi var o.s.v. I en artikel i Cycling Weekly från maj 2014 omnämner ägaren av LMNH vårt besök hos dem samt en av deras inspirationskällor:

“We spent quite a lot of time talking to Roll for the Soul [in Bristol], and then recently someone came over from Stockholm to talk to us,” said Lewin of other cafes they’ve collaborated with. “We tend not to divulge all our secrets to everybody but with some of them you can definitely see that they’re drawing heavily from us.”

Om jag idag googlar cycling café tar listan aldrig slut, hundratals, och caféerna finns över hela världen. Störst är Rapha med sina drygt 20 så kallade klubbhus och närmast efter kommer förmodligen Bianchi med sina fyra caféer, tre i Sverige och ett i Italien.

Cannibal, New York

Velo Cult, Portland

Framtiden för cykelcaféer

Sedan vi öppnade 2014 är det många caféer som tvingats lägga ner av olika anledningar men främst av ekonomiska skäl. Ovan nämnda Roll for the Soul i Bristol, favoriten Velo Cult i Portland, Mesterknecht i Amsterdam, Rapha i Sydney och Bianchi i Malmö.

Det är små marginaler inom både café- och cykelbranschen och det är inte alla som älskar tvåhjulingen. Kanske hade vi haft fler kunder om vi inte inriktade oss på cykling? Vi hade med säkerhet haft bättre ekonomi om vi inriktade oss på fotbolls- och hockeyfans. Men för mig är det cyklingen som är det roliga.

Den så kallade cafécyklingen, med start och mål på ett café, a.k.a. coffee rides, får idag också konkurrens av cykelbutikerna som ordnar egna shop rides och av otaliga facebook-events, skapade av cyklingens free spirits, som inte bryr sig om att starta från ett café, utan kanske från en bensinmack istället.

Jag tänker ändå att cykelcaféerna är här för att stanna och att caféernas roll också är dynamisk. Vi har precis öppnat Lilla Le Mond på Kungsholmen, närmare cykellederna i västerort och vi hoppas såklart med tiden att vi blir en naturlig samlingsplats för cyklister på Kungsholmen och västerut.   

Jag tänker att alla som engagerar sig i cykelsporten vill att fler ska börja cykla och att cykel blir en framstående och naturlig del av vår inhemska livsstil och kultur. För att det ska bli så behövs eldsjälar i föreningarna och organisationerna och det behövs även fysiska samlingsplatser. Men det är inget som händer av sig själv, alla behöver på något sätt ta ansvar, utifrån egen förmåga. Hjälper du till vid cykeltävlingar? Köper du din cykel i butik eller på nätet? Vart dricker du din kaffe? Små val som gör skillnad i det långa loppet! 

Sådärja, tack för visat intresse! Jag hoppas att ni som läst fått ett större intresse för kaffe och också förstår att det finns en stark koppling mellan cykling och kaffe. Det har varit både roligt och lärorikt att skriva ihop dessa nio avsnitt. Hoppas vi ses på något av mina caféer eller ute på vägarna!


Till startsida cykel >>