Om cykel & öl

...men mest om öl! Folkölets uppsving som kvalitetsdryck är i det närmaste sensationell. Från fulöl till finöl på bara några år.

Folkölsbutiken och om cykel & öl

Vilket märks inte minst på Södermalm i Stockholm. Här ligger Folkölsbutiken som också är base camp för Johan Palo och hans rullande hantverksölservering.

Text: Niclas Sjögren / foto: Johan Gustafsson/G40 Studio

Vi promenerar längs Hornstulls strand. Det basdunkar från en dj. På bänkarna ovanför några food trucks är det tätt bland skägg som blänker i eftermiddagssolen. En tvekande värme omsluter några vintagekläder-stånd och ett par hundra unga bostadsrättsmiljonärer har letat sig hit denna den första ljumma dagen på sommarsäsongen. Några gräsänder letar efter smulor i strandkanten. Och vid Folkölsbutikens rullande tappanläggning ringlar kön lång. Vid kranarna står Johan Palo och tappar upp en nästan skrattretande blommig Pale ale (Fresh prince från Spike brewery).

– Idag var det försäljningsrekord. En kombination av att folk gillar kvalitet och att dom gillar att det är slut på vintern, säger Johan och pustar ut, någon timme senare när han och Johannes Okner cyklat hem tomfaten och den mobila tappanläggningen till Folkölsbutiken Johan driver uppe på Hornsgatspuckeln.

Namn: Johan Palo

Affärsidé: Att sälja kvalitetsöl till den som gillar öl men inte vill bli packad.

Ekipaget: Den trehjuliga lastcykeln fullastad med öl och tappanläggning väger 150 kilo. Ett bra träningspass är att baxa detta ekipage över Västerbron. Elfritt.

Butiken: Folkölsbutiken ligger på Hornsgatan 42A

Verksamheten: Startade cykelburen ölservering förra sommaren.

Hemsida: www.folkolsbutiken.se

Från och med den första oktober 1965 fick mellanöl säljas i matvarubutiker i Sverige. Det blev snabbt ungdomarnas och flummarnas rusdryck nummer ett. Och alla vi som var 14 1978 när moralpaniken spridit sig så pass att mellanöl flyttade tillbaka till Systembolaget minns hur enkelt det varit att få tag i några burkar Pripps blå klass IIB 4,5 volymprocent om man bara hade nån storvuxen 16-årig storebrorsa i bekantskapskretsen. Och det hade alla på den tiden.

Sen blev det tuffare tider. Staten, eller rättare sagt finansminister Gunnar Sträng som namngav det, skapade utrymme för ett så kallat folköl, en alkoholsvagare variant av mellanölet. Detta öl fick säljas på vanliga butiker men blev enormt utskällt. En blaskig kompromissöl, bryggeriernas svar på mellanmjölk. Idag har dock tiden kommit ifatt folkölen. Fulöl har blivit fin och försäljningen har rusat i höjden i takt med att bryggerierna och konsumenterna upptäckt att det går att göra alkoholsvaga öl med mycket smak. Något som Johan Palo slagit mynt av i och med sin Folkölsbutik och sin mobila tappanläggning som betjänar allt från privata fester och bröllop till Hornstulls marknad.

– Folköl kan ju fortfarande vara lite sunkigt alltså. Men det behöver inte vara det. Det behöver inte vara så svart eller vitt. Jag kan fortfarande uppskatta en fulöl. Men idag finns det bryggare som kan göra jävligt god öl med låg alkoholhalt. Jag gissar att det har att göra med hela den här hantverkstrenden: surdegsbröd, vin, kaffe och kvalitetsöl har verkligen boomat. Och då får folkölen följa med på det. Kvalitet har letat sig in även i folkölsvärlden.

Cykling har alltid hört ihop med öl. Redan i cykelsportens vagga ville bryggerierna förknippas med den sportiga livsstilen som cykling erbjöd. Tuborg gjorde cykelrelaterad reklam redan i början av 1900-talet. Många i det närmaste klassiska bilder från Tour de Frances första upplagor visar också cyklister som stärkte sig med öl. I Tyskland har man till och med namngett en speciell sportdryck till ”cyklist”, alltså Radler på det ädla språket (öl med en skvätt citronlemonad). Shandy på engelska. Panaché på franska. Idag samarbetar många bryggerier, både micro- och megabryggerier, med mer eller mindre proffsiga cykellag. Amstel Gold race är ett av de mest klassiska klassikerloppen. Spendrups sponsrar Vätternrundan och Åbro samarbetar med Jennie Sternehag, som typ alltid vinner Cykelvasan. 

Och som sagt, i Stockholm trampar Johan Palo runt och säljer öl.

– Folköl har verkligen samband med cykling. Man kan dricka utan att bli berusad. Och det är faktiskt hela anledningen till att jag startade Folkölsbutiken. Jag gillade att dricka öl men gillade inte lika mycket att bli berusad. Sen kan det ju vara nice att bli packad nån gång men då dricker jag hellre bubbel. Cykling och folköl... det är King Kong helt enkelt.

Johan ser sig absolut inte som någon cykelnörd. Han är vardagscyklist men inte sportcyklist. Han bryr sig inte så mycket mer om utrustningen än att den ska vara ”nice”. Och nice kan en gammal vikbar minicykel som han hittat i cykelrummet vara. Huvudsaken är att slippa allt hassle när man ska ta sig fram i stan.

– Alltså jag är så nöjd att jag inte krånglade till det med bil. Det här att ha fatanläggningen på den här trehjuliga cykeln... Jag slipper köer, parkeringskrångel och allt det där som är så jobbigt med bil i stan.

Till startsida - cykel