Vinnare i långa loppet

Det här med att röra på sig!? Å ena sidan växer intresset för motionslopp inriktade på bredden så det knakar ute i stugorna. Å andra sidan växer befolkningen på bredden så att golvbrädorna knakar ute i stugorna.

Folkhälsa & motionslopp

Samhället står inför hälsoutmaningar man inte tidigare skådat. Men räds ej, vi har den slutgiltiga lösningen.

Text: Niclas Sjögren, Cyklopedin 2016

Stillasittandet breder ut sig som en fuktig filt över konungariket Sverige. I skolan drar man ner på idrottslektionerna samtidigt som de traditionella idrotterna lockar allt färre unga, detta i skuggan av konkurrensen från dataspel och skärmunderhållning. Bland annat svenska forskare pratar om att man redan hos tonåringar kan se effekter av stillasittandet. Exempelvis benskörhet och en ökad risk för diabetes. Världshälsoorganisationen, WHO alltså, presenterade förra hösten fullkomligt hårresande siffror när det gäller befolkningens hälsa i de 53 medlemsländerna i Europa. I 46 av länderna lider i genomsnitt 50 procent av den vuxna befolkningen av övervikt eller fetma, i flera länder ända upp till 70 procent av befolkningen. I vissa länder är barnövervikt och barnfetma så utbrett att mer än 40 procent av sju- och åttaåringarna lider av detta. Det råder alltså ingen brist på tydliga varningssignaler om att vi behöver röra mer på oss. Du som läser detta förstår förmodligen vart denna artikel är på väg nu. Och du har helt rätt. Det finns en ganska enkel, säker, väl fungerande och genial lösning på många av ovanstående välfärdsproblem. Vi måste helt enkelt motionera. Och det paradoxala här är ju att väldigt många rör sig väldigt mycket nuförtiden. Inte bara Vasaloppet och Vätternrundan blir fulltecknade på några minuter. Motionslopp växer upp som svampar ur jorden. Svenska cykelförbundet fick 2015 in inte mindre än 90 862 deltagaravgifter för av SCF sanktionerade motionslopp på cykel. 2015 såldes det nästan 600 000 cyklar i Sverige. Vasaloppsveckan i år innebar ett all time high med fler än 68 000 anmälda.

Triathlon och Iron man-tävlingar har aldrig varit populärare. Ungefär den visionen får man även är man pratar sommaraktiviteter med Eva-Lena Frick, VD för Vasaloppet. Bland annat Cykelvasan har ju fullkomligt tagit över som det viktigaste motionsloppet för den med mountainbike- och crosscountry-ambitioner i Sverige.
– Redan tre månader före Cykelvasanveckan, var vi uppe i nästan samma siffror som vi hade i fjol vid tiden för evenemanget, över 25 000 anmälda alltså. Vilket naturligtvis är jätteroligt. Men om man tittar lite mer djupgående på det så var det fler som åkte skidtävlingar när jag växte upp för 30, 40 år sen. Både distriktstävlingar och nationella tävlingar drog många fler än idag. Idag är trenden mer att röra på sig för att må bra, och det gör man genom att försöka hitta morötter, motivatorer. Till exempel större motionslopp.

Samtidigt som stillasittandet ökar ser man alltså att intresset även för de riktigt stora motionsmanifestationerna ökar. Under senare år har vi också kunnat notera flera exempel på lite mer extrema motionsformer som lockat andra än eliten. På 1990-talet slog multisport, adventure racing eller äventyrstävlingar som de också kallas, igenom i Sverige och i världen. En av de tongivande svenska atleterna inom den tidiga svenska multisporten, Michael Lemmel, har fortsatt att intressera sig för riktigt utmattande aktiviteter i rå miljö. För drygt 10 år sedan var han med och drog igång tävlingen Ö till Ö, som senare la grunden till hela den massiva vågen av swimrun-tävlingar som vi ser idag.
– Även om Ö till Ö firade 10-årsjubileum förra året så är det egentligen 2012 som swimrun-rörelsen drog igång på riktigt. Då genomfördes fyra lopp. I år planeras 100 lopp genomföras i Sverige och ungefär lika många utomlands. Det handlar om ett par tusen deltagare och jag tror bara vi sett början på det här. Nu kommer den stora dramatiska utvecklingen.

Med fler deltagare i motionsloppen kommer givetvis mer pengar i omlopp. Vasaloppet är big business och sponsorerna står i kö för att vara titelsponsorer åt såväl Lidingölopp som Göteborgsvarv. En av senare års mer namnkunniga samarbetspartners i sportsverige är biltillverkaren Skoda som skördat nästan osannolika sponsorframgångar genom att närma sig svenska motionslopp i allmänhet och svensk cykling i synnerhet. Från den internationella exponeringen genom att vara stor sponsor till en av världens mest exponerade tävlingar, Tour de France, tog man ett nytt grepp på nationell nivå, i och med samarbeten med Vätterrundan och Velothon Stockholm. Bland annat med ett nytt fräscht tänk med ett semiproffslag som satsade på att ge seriösa motionärer bästa möjliga förutsättningar att genomföra exempelvis Vätternrundan. Mikael Sandberg, sponsoransvarig Skoda Sverige, förklarar.
– Jag tycker det är oerhört fascinerande att 25 000 anmäler sig till att cykla 30 mil runt en sjö. Platserna tar ju slut på några minuter. Jag har själv stått på startlinjen och sett den rätt stora andel som kommer till Motala i fina bilar och lastar ur väldigt dyra cyklar. Kanske finns en

överrepresentation av exempelvis styrelseproffs och chefer, det är status idag att träna hårt och visa vad man kan i ett motionslopp. Givetvis är detta en väldigt intressant målgrupp att prata med.
– Från början, för tre år sen var det egentligen som ett test det där med Skoda-teamet. Vi svarade på mångas behov att vilja göra bra ifrån sig på ett motionslopp. Att liksom få vara proffs i en dag. Vi valde ut några starka cyklister som bas för laget men rekryterade även ”vanliga” människor. Och dessa blir väldigt väl omhändertagna. Med teamkläder, med transporter, med bekvämligheter. Tävlingsråd och de absolut bästa förutsättningarna att nå sitt mål, i det här fallet att cykla Vätterrundan på under åtta timmar. Vi har ju i princip drivit kampanjen enkom på Facebook. I år hade vi 997 ansökningar till 15 platser i laget. Sammantaget har det tveklöst varit en bra satsning att gå in i cykelsverige. Över all förväntan faktiskt. Dessutom finns det en till, kanske lite mer oväntad aspekt. Cykling går att presentera estetiskt väldigt snyggt, något som passar mycket bra när Skoda vill kommunicera design och mer emotionella värden.

NÅGRA FÖRSLAG FÖR ATT FÖRBÄTTRA FOLKHÄLSAN

Enligt WHO

• Främja fysisk aktivitet och minska stillasittande beteende.

• Se till att platser är tillgängliga för fysisk aktivitet i attraktiva, trygga miljöer, tillgängliga offentliga utrymmen och bra infrastruktur.

• Ge lika möjligheter för fysisk aktivitet, oavsett kön, ålder, inkomst, utbildning, etnicitet eller funktionshinder.

• Undanröja hinder för och underlätta fysisk aktivitet.

Enligt Cykloteket

• Hitta en motionsform som du gillar. Testa att cykelpendla, trampa landsväg, mosa mountainbike eller gruscykel. Simma och spring. Förmodligen hittar du snart just din motionsform.

• Schemalägg träning. Om du inte viker tid för att träna måste du vika tid för att vara sjuk.

• Ta inte i för mycket om du är otränad. Börja lugnt. Det handlar om att njuta samtidigt som man inte vill skada sig. Och en mjukstart är det bästa sättet att komma igång.

• Samla ihop några kompisar. Det är ofta roligare att träna tillsammans och därmed kunna sätta press på varandra när det går bra och peppa när det känns tungt.

FOLKHÄLSA OCH AKTIVITET

Det är lätt att man bara generaliserar och tycker när det kommer till det här med trender. När det gäller motion och folkhälsa är det kanske bara Folkhälsomyndigheten som verkligen har koll på svenskarna. Vi frågade Kent Nilsson, utredare på Folkhälsomyndigheten om det här med fysisk aktivitet och hälsa.

Hur många svenskar motionerar?
– Folkhälsomyndigheten har inte uppgifter över hur många som ägnar sig åt endast motion. När vi frågar om fysisk aktivitet i våra enkäter frågar vi hur mycket i tid respondenten motionerar men här ingår också till exempel trädgårdsarbete och fiske. Frågan är vad man lägger i begreppet motion.
– De uppgifter vi har är självrapporterade data där respondenten själv anger hur mycket i tid hen är fysiskt aktiv varje dag. Se andelen i befolkningen 16-84 år nedan för 30 respektive 60 minuter per dag och 2015.

Ökar eller minskar motionerandet i Sverige?
– Vi ser ingen förändring sedan data började att inhämtas 2004, varken för fysisk aktivitet 30 minuter per dag eller 60 minuter per dag.

Vad har motion och fysisk aktivitet för inverkan på folkhälsa, livskvalitet och samhällsekonomi?
– Fysisk aktivitet har stor inverkan på folkhälsan. Fysisk inaktivitet är den fjärde största orsaken till förtida död och

den bidrar med 2,1 procent av sjukdomsbördan i världen och med 5,5 procent i Europa. Fysisk aktivitet är därmed en av de absolut viktigaste faktorerna att påverka för att förhindra sjukdom och död. Det finns mer än 30 sjukdomstillstånd, för vilka det finns tillräckliga vetenskapliga underlag, som visar att fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla sjukdom.
– Livskvalitén förbättras av fysisk aktivitet. Givetvis det fysiska tillståndet men även det psykiska.
– Sett på hela populationen innebär det att ju fler som är tillräckligt fysisk aktiv, desto färre blir sjuka, färre belastar sjukvårdssektorn och färre är hemma från jobbet. Samhället sparar pengar på en befolkning som rör sig tillräckligt och därmed håller sjukdomar och krämpor borta.
– I ”Folkhälsopolitisk rapport 2010” beräknades de samhällsekonomiska kostnaderna för fysisk inaktivitet och högt BMI till 25 miljarder kronor varje år. Beräkningarna visar att sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället 7 miljarder kronor varje år medan sjukdomar relaterade till högt BMI (högre än 25) kostar samhället 18 miljarder kronor årligen.

Vilka är det som motionerar?
– De med eftergymnasial utbildning är mest fysisk aktiv och det ser ut som om nysvenskar är mindre fysisk aktiv jämfört med svenskar men det är för få respondenter i nysvenskgruppen för att vi ska vara säkra. Höginkomsttagarna är mer fysiskt aktiv jämfört med dem som har låg inkomst. Generellt kan man säga att ju äldre man är desto mindre är man fysisk aktiv.

VÄGEN DIT

Har du bara viljan att röra på dig så har vi redskapen... eller åtminstone cyklarna.

Till Hybridcykel

Till MTB

Till Racer

Till Gravel Bike

Till Elcykel

Till Trainers  

NÖDVÄNDIG OCH ONÖDIG FAKTA OM CYKLAR OCH ANNAT

• Den som cyklar till jobbet får i genomsnitt 260 träningspass per år. Den som tränar på gym får i genomsnitt 40 pass per år.
  
  
• Människan har aldrig varit så stillasittande som idag. I Sverige sitter vi mest stilla i hela EU och på 20 år har svensken blivit 5 kilo tyngre.
  
  
• Vardagscyklisten har 15% mindre sjukfrånvaro.
  
  
• Förtida dödlighet är 28% lägre bland vardagscyklister.
  
  
• Regelbunden cykling minskar risken för: hjärtsjukdomar, benskörhet, diabetes (typ 2), högt blodtryck, bröst- och tjocktarmscancer, parkinson och demens, milda depressioner, ångest och nedstämdhet.
  
  
• 1995 cyklade ungdomar 15-24 år nästan dubbelt så långt som gruppen 40-65 år. Enligt mätningar 2014 är det gruppen 40-65 år som cyklar mest av alla i Sverige.
  
  
• Flera vetenskapliga studier visar att vi blir lyckligare när vi cyklar till jobbet.
  
  
• Sex kronor per kilometer är genomsnittskostnaden för bil (OBS! 2015). Då har man räknat in inköp, ägande, försäkring, service och drift. Enligt samma uträkning är siffran för en ny cykel 66 öre.
  
  
• 2015 ökade försäljningen av elcyklar med 70% i Sverige.
  
  
• I samband med att Pekingborna skulle hem efter helgfirande i oktober 2015 inträffade det som klassas som tidernas värsta bilkö. Osannolika tio dagar tog det för en del bilister ta sig hem. Bl.a. stod trafiken stundtals helt stilla mellan Hong Kong och Peking, en sträcka på ca. 200 mil.
  
  
• Snittfarten för bil i Peking beräknas vara 15 km/h. Vad har du för snittfart till jobbet på cykel?