Kyrkkaffe och Swedish fika

Del 2 - Kyrkkaffe och Swedish fika! Begreppet kyrkkaffe dokumenterades för första gången 1924 (av Svenska Dagbladet), då var det nya svarta att gå i kyrkan och de coolaste katterna sa till varandra: ”Att gå i kyrkan utan att gå på kyrkkaffe är som att bada utan att doppa huvudet”.

Kaffeskolan del 2 - Kyrkkaffe & Swedish fika

På 1960-talet ändrades detta uttryck tidsenligt till ”att gå i kyrkan utan att dricka kaffe är som kärlek utan kyssar”. Idag säger vi gärna ”har du cyklat utan att dricka kaffe så har du inte cyklat”.

Anna Braw skriver i sin bok Kyrkkaffet - bullar, böner och berättelser från 2004:

“Kyrkkaffet är en fest i hela Sverige, söndag efter söndag, året runt. En försmak av det stora kalaset i himlen.”

Vad betyder då kyrkkaffe? Kyrkkaffet var kyrkans bästa möjlighet att skapa gemenskap i församlingen. Efter gudstjänsten satte man sig tillsammans för att diskutera högt och lågt, exempelvis dagens predikan, innehållet i en psalm och kanske livet i övrigt. Och för att dricka kaffe och äta bakverk. Det erbjöds allt ifrån färdigbredda smörgåsar och kakbufféer till gör-det-själv-fika och torra kex från Göteborg. Hembakat var att föredra och vanligtvis var bakverken skänkta av kyrkans medlemmar. Betalningen, ofta frivillig, gick till välgörande ändamål.

Den klassiska och kompletta kyrkkaffekombinationen: Kaffe + Bulle + Mjuk kaka + Hård kaka.
Det är ingen tvekan om att vi har en stark historia av kärlek till bakverk i Sverige, idag uppbärs denna bakverkskultur exempelvis av konditori Vete-katten i Stockholm. Vete-katten (bör uttalas som i ”ja, det vete katten”) grundades 1928 av Ester Nordhammar. Hon hade en idé om att starta ett enkelt konditori, “inrett som ett prästhem”, med bakverk, bröd och bullar av högsta kvalitet. Sveriges äldsta (1793) fortfarande verksamma konditori är Sundbergs konditori som man hittar på Järntorget i Gamla Stan.
En annan institution i vår fikakultur är Delicato som grundades 1948 på Tomtebogatan i Stockholm. 1964 flyttade de ut till Segeltorp där de bakar ”lågprisfika” än idag. I deras sortiment ingår bl.a. delicatobollen, dammsugaren och mazarinen. Jag har vid ett tillfälle besökt fabriken och jag måste faktiskt erkänna att deras klassiska bakverk fyller sin funktion vid rätt tillfälle, exempelvis hemma hos äldre släktingar som tappat sinne för mått och mängd. Delicato ska krediteras för sina humoristiska reklamkampanjer vilka drev varmhjärtat med moderna hälsotrender. Googla gärna.
Som ni märker har vi haft stort fokus på bakverken, och det positiva med det är att våra svenska bakverk båda ser bra ut och dessutom smakar otroligt bra. Till skillnad från i många andra länder där bakverken är fina men inte smakar särskilt gott. Det negativa med att vi i vår fikahistoria fokuserat så mycket på bakverken (samt på själva samtalet) är att kaffets kvalitet hamnat lite i skymundan. Så på våra klassiska konditorier kan vi njuta av bakverk i världsklass men kaffet är tyvärr rätt mediokert, till och med på Vete-katten..

Vad är det då för skillnad mellan konditori och kafé?

Enligt Wiktionary så sker servering på ett kafé och på ett konditori sker tillverkning för avhämtning. Det är givetvis svårt att dra en knivskarp gräns då många verksamheter kombinerar tillverkning, servering och avhämtning, så det är väl egentligen upp till företagen själva att definiera sin verksamhet. Och skillnaden mellan café och kafé är mig veterligen att caféer har en modernare touch och kafé en mer klassisk inriktning. Fik är en nedlåtande benämning på ett kafé. Tidigare använde vi även uttrycket schweizeri som serverade kaffe, té, choklad och likör. 

En sammankomst med kaffe och bakverk som inte infaller i samband med kyrkobesök kallas alltså fika. Det är inte helt klarlagt vart uttrycker kommer ifrån, Dalmasarna hävdar att det kommer från det hemliga skinnarspåket och Stockholmarna hävdar att det kommer ifrån det hemliga sotarspråket. Gemensamt för båda språken är att kasta om stavelserna, kaffe (kaffi som det ibland hette förr) blev därför fika. Och betydelsen var ”liten kaffe- eller matpaus”.

Vad drack man då till fikan? År 1965 tillverkade Melitta den första kaffebryggaren, innan dess kokades grovt malda kaffebönor i antingen kastrull eller kaffepanna. Det förekom att man blandade torkat fiskskinn (klarskinn) i kaffet för att skapa en klarare dryck. Detta är en tråkig men viktig del i denna kaffeskola eftersom vi i Sverige alltså har en historia med goda bakverk men inte särskilt gott kaffe. Fiskskinn, …WTF??

Idag är ”Swedish fika” ett internationellt begrepp, nästan lika välkänt som ABBA och IKEA. Ibland upplever jag att vi svenskar blir skrattade åt p.g.a. vår fikakultur men med facit i hand är väl Sverige ändå rätt framgångsrika? En studie genomförd vid Lunds universitet hävdar att korta och konsekventa pauser från arbetet drastiskt minskar stress och andra besvär som kan leda till långtidssjukskrivningar. En annan studie visar att endast 9% av alla kreativa idéer kläcks på formella möten, däremot i informella get-togethers sprudlar idéerna. Detta kan förklaras genom att det upplevs lättare att tänka fritt och brainstorma på en rast än på ett möte. Arbetsplatsfika får dock inte gå till överdrift och det får absolut inte sluta med en siesta, för då riskerar allt att gå åt fanders.

Jag är övertygad om att fikakulturen på våra arbetsplatser är en investering för arbetsgivaren. När jag är ute och arbetar som konsult, bl.a. med arbetsmiljö, där arbetets organisation är en viktig beståndsdel, hävdar jag att fasta tider för fika och lunch är viktiga för att skapa trygghet och få medarbetarna att känna tillhörighet. Och fikapausen är en utmärkt möjlighet för chefen att lyfta fram dem som ännu inte vågat ta plats på de formella mötena. 

Avslutningsvis så var Sackeus Kyrkkaffe den första Fairtrade- och KRAV-märkta produkten som började säljas i svenska butiker (1996). Kaffet säljs än idag även om jag aldrig sett det själv. 

I nästa del fokuserar vi på espresso!

Källor: Svenska kyrkan, Fairtrade, Wiktionary, Wikipedia.

Läs Kaffeskolan del 3

Läs Kaffeskolan del 1