Att komma ut ur garderoben

Ångest inför premiärturen

Så var det dags, det var idag det skulle hända. Cykeln skulle ut ur garderoben, eller förrådet egentligen, och den skulle med hjälp av traditionell muskelkraft transporteras två mil till jobbet... av mig.

Konstaterar att det är kallt på golvet. Ute ser det definitivt ännu kallare ut.
Och mörkt.
Masar mig till slut i alla fall upp och får på hyllan i hallen syn på busskortet. Tankar på att åka buss är lockande men inte lika frestande som att leta rätt på bilnyckeln. Ska jag inte ta bilen till jobbet istället?

Det är ihop med frukostflingor, ångest och suckar, som årets hittills största viljeansträngning börjar mobiliseras. Den igår kväll så hurtiga insikten om ”att idag skulle det minsann cyklas till jobbet”, börjar återigen få acceptans. Något mer motvilligt än igår kväll ska erkännas.

Okej, var är cykelkläderna? Jag börjar gräva i osorterade nätkorgar med mina sport- och cykelkläder och undrar om plaggen är tvättade, det luktar inte direkt Ariel i korgarna. Fan, kläderna har krympt. Eller, hemska tanke, har jag…
Drar in magen och påminner mig om att batterierna i badrumsvågsjäveln behöver bytas samtidigt som ett sug efter att bli riktigt svettig träffar mig som en blixt från klar himmel. Inte som en blixt kanske, men åtminstone som ett vänligt ”hallå där”.

Står lite lätt förvirrad och mumlar stora delar av kapten Haddocks ordförråd och bannar ischoklad, senapssill, julöl, samt kylan och de för små cykelkläderna.
Varför fixade jag inte med det här igår kväll istället?

Tar några djupa andetag och bestämmer mig för att få lite struktur på bitarna. Tänker att nu börjar vi i rätt ände, går fram och tittar på termometern samtidigt som jag trycker igång en väder-app på luren. Föga förvånande är inte termometern och telefonen överens, men jag bestämmer mig för att kvicksilver är morgonens sanning. Fyra jävla grader! Jag har ingen som helst lust att frysa. Och med fartvinden är väl det kallt som typ Svalbard?

WTF - HAR TRÖJAN KRYMPT?


Trots att jag nu faktiskt vet vart bilnyckeln ligger så fortsätter jag att klä mig för min cykelpremiär och jag är vid det här laget ganska nöjd över min egen viljestyrka. Med lite mer internt pep kommer jag så långt att jag nästan är redo att öppna förrådet och plocka fram cykeln, då jag påminner mig om den där väder-appen - som påstod att det skulle bli femton grader när det var dags att cykla hem. Rena midsommarvärmen! Egentligen mer än dubbelt så varmt som senast i midsommar, och då kan man ju hoja i kortärmat. Fram med cykelryggsäcken - jag kan ju inte cykla hem i Svalbards-utstyrsel, behöver ombyte. Efter allt plockande och påklädande har jag nu fått upp värmen rejält och inser att jag är på tok för varmt klädd. Jag gör som sambon och byter kläder ännu en gång.

Nu lagom varmt klädd och kittad med; skor, hjälm, glasögon, GPS-dator, vattenflaska, en packad rygga och nyfunnen motivation, går jag ut till förrådet och tar fram cykeln.

Men vad faaan!?! Det är ju ingen luft längst ner på däcken... och den där kedjan!?

Med relativt omild behandling får pulkor och skidor ny plats i förrådet. Var är min fotpump? Och inte ska kedjor vara rostfärgade? Jag har ju själv lagt både pumpar och kedjeoljan på ett smart ställe, frågan är bara vart.    

Varför har jag inte lämnat in cykeln på service? Efter lite mer kapten Haddock-mumlande får jag ändå fason på bitarna och hojen blir i cykelbart skick. Men innan jag sätter mig på sadeln tar jag fram telefonen, öppnar kalendern, och skriver en påminnelse till mig själv: BOKA TID FÖR CYKELSERVICE. Kopierar de högljudda versalerna och klistrar in samma budskap i slutet av november, så jag är bättre förberedd inför nästa säsongsstart. Smart!

Efter några kilometers cyklande börjar jag få upp flåset och kommer in i cykelrytmen. Det är då det händer - en nöjd tillfredsställelse infinner sig. Kapten Haddock är nu riktigt långt borta och jag (åter)upptäcker att det faktiskt är skönt att cykla. Märkligt, men det känns som att stressen rinner av mig. Tar i lite extra då jag susar förbi en i stort sett stillastående bilkö och tänker ”Suckers”.

Jag ska minsann aldrig mer ta bilen till jobbet. Har ju en hel massa cykelkläder som jag måste komma i form till.

NÅGRA SNABBA TIPS

- Om du inte råkar vara i kanonform, trampa med hög kadens.

- Spika ett datum för premiärturen… och håll det!

- Ta dig lite tid, helgen innan premiären, för att i lugn och ro förbereda din cykel och utrustning. Då undviker du onödig stress på den aktuella morgonen. Det blir dessutom svårare att slingra sig ur sitt löfte om allt står förberett och redo för din färd. 

- Boka en tid för cykelservice. Helst på vinterhalvåret, eftersom det kan vara långa väntetider på våren.

- Vattenflaskan glömmer man bara en gång.

- Cykla med vett & etikett. Använd ringklocka, håll till höger och cykla inte mot rött.

- I packningen ska det alltid ligga extra slang, däckavdragare och en pump.

- Klä dig smart. Vid kallare och varierande temperaturer, exempelvis på våren, kan vi inte nog rekommendera plagg i Windstopper och merinoull. Håll dig torr. Håll dig vindtät. Håll bålen varm.

- Tänk på underlaget. I början på säsongen kan cykelbanorna vara av tveksam karaktär, mycket grus och annat. Ta det lugnt.

Mer i Cyklopedin