Kaffeskolan "Dagens kaffekultur"

Kaffe är idag oerhört populärt och kaffe finns alltid inom räckhåll. Och som jag tidigare nämnt är kaffe världens näst största handelsvara. Cirka 2 250 fartyg är dagligen sysselsatta med att transportera kaffe och det dricks uppskattningsvis två miljarder koppar varje dag

Kaffeskolan del 7 - Dagens kaffekultur

Men det har inte alltid varit så. Efter att kaffet haft en ökad användning infann sig cafédöden på 80-talet och kaffepimplandet minskade drastiskt, framförallt i USA. Cafédöden berodde helt enkelt på att kaffet var skräp, industrialiserat och med dålig smak. Intressant i sammanhanget är att Gevalia introducerades i USA på 80-talet under sloganen: "The magnificent obsession that produced the coffee favored by kings."

Text och research: Kalle Lööw, Cykelcafé Le Mond

Amerikanska kaffeleverantören Maxwell House lanserade 1990 tillsammans med reklambyrån Ogilvy & Mather en ny kampanj där kaffe segmenterades genom kvalitet, värde och image, för att tilltala en generation som konsumerar utifrån vilka värderingar en produkt har.

Kaffeanvändandet sköt i höjden och nya cafékedjor poppade upp med Starbucks i spetsen. Starbucks som smög igång sin verksamhet redan 1971 fullkomligt exploderade och hade 2001 cirka 3 300 caféer. I USA ökade antalet dagliga kaffedrickare från 7 miljoner 1997 till 27 miljoner 2002.
Idag är det cirka 64% av alla amerikanare som dricker kaffe varje dag.

I Sverige dricker cirka 80% kaffe varje dag och det är framförallt bryggkaffe. Men espresson ökar i popularitet och den nya svenska folkdrycken latte kallas skämtsamt för vuxenvälling.

Jag antar att ni som läser den här texten har besökt ett ”modernt” café, alltså caféer med Starbucks som ursprung. I Stockholm dominerar Espresso House, Barista, Coffeehouse by George och Waynes Coffee, m.fl. och i Göteborg finns även Condeco och Le Pain Francais. Det finns även high end kaffebarer med fokus på specialkaffe, exempelvis Drop Coffee, Johan & Nyström eller da matteo i Göteborg. Här presenteras kaffen utifrån rostning och ursprung och stor vikt läggs vid hållbarhet. Dessa kaffebarer har även egna rosterier.

Liknande caféer hittas välden över, exempelvis i trendiga städer som New York, London, Oslo, Seoul och Berlin. Melbourne och Australien är kanske det starkaste fästet för den moderna cafékulturen där dåligt bryggkaffe i termos eller maskinkaffe inte accepteras. Stora cafékedjor har fått ge upp försöken att ta sig in på den australiensiska marknaden eftersom den lokala anknytningen prioriteras. En kaffemedveten australiensare har inte bara ett favoritcafé utan även en favoritbarista. 

I Etiopien dricks kaffe fortfarande mer traditionsenligt, där en kaffecermoni kan hålla på i upp till tre timmar. Det huvudsakliga syftet är fortfarande att samtala och umgås, så som det även var en gång i tiden hemma i Sverige under det s.k. kyrkkaffet.

Tyskland är världens nästa största kaffeimportör, efter USA, och importerar dubbelt så mycket kaffe som Italien. Tyskarna dricker mer kaffe än vad de dricker öl och faktiskt även vatten. I jämförelse med Sverige har Tyskland inga fikapauser. I Tyskland arbetar man och har inga personliga relationer med kollegorna. Förutom under en vecka i oktober. 

Italien då, jo cirka 100 000 espressobarer på 60 000 000 invånare säger väl allt. På de flesta barerna dricks kaffet stående. I världens kanske mest traditionstyngda land blandas espresson med mjölk fram till lunch men aldrig efter lunch. Det finns ett antal italienska espressobarer i Sverige och i Stockholm men det mest spännande som händer inom italiensk cafékultur är att följa hur hunkarna på Café Dello Sport långsamt förvandlas till tjocka farbröder. Om jag får skämta lite.

Slutligen. Dagens moderna kaffekultur präglas mer av produktion än av relationer, det är stora take away-muggar på språng, möten istället för umgänge på caféerna och kontoren har kaffemaskiner för att hålla produktiviteten igång.
I Sveriges städer är det kedjorna som dominerar stadsbilden och billigt kaffe säljs överallt, på bensinmackar, i kiosker och på snabbmatsställen.
Handlar vi våra cyklar på kinesiska nätsidor och köper vi vårt kaffe på Preem eller 7-Eleven, får vi också en motsvarande stadsbild, utan lokala cykelhandlare och mysiga caféer. Stöd din lokala handlare med andra ord. Varje kopp kaffe räknas!

I nästa avsnitt kopplar vi ihop kaffe och cykling!

Källor: Arvid Nordqvist, boingboing.net, antropologyinpractice.com, coffeetastingclub.com, wwf.se, wikipedia.

Läs Kaffeskolan del 8

Läs Kaffeskolan del 6